Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Ökningen av antalet nytillkomna fall torde bero på den ökade solexponering som befolkningen utsatt sig för under de senaste decennierna. Risken för att utveckla malignt melanom ökar vid smärtsamma solbrännor i barndomen, ärftlighet för malignt melanom och vid förekomst av dysplastiska naevi (en speciell form av ”födelsemärken”). Det finns också en viss riskökning vid solkänslig hud, fräknar och rött/ljust hår. Patienter med nedsatt immunförsvar löper också en ökad risk. Nästan alla som får behandling tidigt blir av med sjukdomen. Sjukdomen är mycket sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren. Men det är viktigt med sunda solvanor redan när man är barn för att minska risken för att få malignt melanom när man blir äldre.
Prognosen för patienter med malignt melanom har förbättrats avsevärt under senare år, i första hand på grund av tidig upptäckt vilket möjliggjorts genom en ökad medvetenhet om problemet i befolkningen och inom sjukvården. Den viktigaste prognostiska faktorn är melanomets tjocklek som mäts i millimeter. Melanomen kan grovt indelas i SSM (superficial spreading melanoma=ytspridande melanom), Nodulära Melanom samt Lentigo Maligna Melanom. Ytterligare typer är Amelanotiska Melanom, Akrala Melanom m.fl. Maligna melanom anses utgå från melanocyter dvs de pigmentbildande cellerna i det yttersta hudlagret.
Symtom
Malignt melanom är vanligast på bröstet, ryggen och benen men kan uppstå var som helst på huden. De vanligaste symtomen är en helt ny brunsvart fläck eller knuta som växer eller ändrar utseende. Det kan också vara ett födelsemärke/ leverfläck som börjar förändras. Det maligna melanomet är ofta:
•oregelbundet i formen och ojämnt i kanten
•ojämnt i färgen: till exempel olika nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt.
•större än fem millimeter.
Märken som blöder vid flera tillfällen kan också vara tecken på sjukdomen. Vanliga födelsemärken, som kallas naevi, är oftast jämnt bruna i färgen och det finns nästan alltid en regelbunden gräns till huden runt omkring. Vårtliknande och håriga märken är sällan tecken på cancer.
Olika typer av malignt melanom
Det finns flera typer av malignt melanom som kan börja växa ner i huden, även om det kan gå olika fort. Då kan cancercellerna växa in i lymfkärl eller blodkärl och sprida sig till närliggande lymfkörtlar eller andra ställen i kroppen. Det kallas att man får metastaser och innebär att sjukdomen kan bli svårare att bli fri ifrån. Det finns olika typer av malignt melanom.
Ytligt växande melanom
Ytligt växande melanom, eller superficiellt spridande melanom (SSM melanom), kan dröja månader till år innan det börjar växa neråt i huden. Det är det vanligaste melanomet bland personer under 50 år och den typ som ökar mest.
Lentigo maligna melanom
Lentigo maligna melanom kan man få om man har vistats mycket i solen under livet, även om man inte har bränt sig. Melanomet sitter oftast i ett solskadat område i ansiktet. Det är vanligare bland personer som är över 50 år. Lentigo maligna är ett förstadie till malignt melanom. Det kan man ha i flera år. Under den tiden kan förändringen breda ut sig på huden, ibland flera centimeter. När det sedan övergår i ett lentigo maligna melanom är det att betrakta som andra melanom och behandlas på samma sätt.
Nodulärt melanom
Nodulärt melanom, eller knutformat melanom, växer redan tidigt ner i huden. Detta behöver ej utgå från ett tidigare existerande naevus utan uppstår direkt som ett melanom. De är ofta ilsket svarta och bildar snabbt ett sår som blöder lätt. Det finns även amelanotiska melanom dvs utan pigment, men dessa är mycket sällsynta och missas ofta i tidigt stadium då de bara kan se ut som en röd fläck eller knuta i huden. Melanomet är vanligare bland personer över 50 år. Det sitter ofta på huvudet eller halsen.
Akralt lentiginöst melanom
Är en ovanlig typ av malignt melanom Akralt lentiginöst melanom som inte alls beror på solstrålning. Melanomet kan sitta i handflatan, på foten, fotsulan eller under naglarna. Det är lätt att förväxla melanomet med till exempel fotsvamp, nagelsvamp eller sår som inte läker.
Det finns också andra sorters hudcancer. Den vanligaste formen är basalcellscancer, följd av skivepitelcancer? Basalcellscancer börjar ofta som en liten röd knuta som växer sakta i huden och så småningom får en central sårbildning eller grop. Skivepitelcancern börjar ofta som en skorvig, fjällande fläck i huden som sedan blir röd och så småningom oftast kraftigt förhornad centralt. Dessa går oftast lätt att skilja från ett malignt melanom. Läs vidare under rubrikerna basaliom/basalcellscancer och skivepitelcancer.
Trots beskrivningar och bilder är det oftast svårt att ställa diagnosen själv, man måste ha mångårig vana av att se de olika förändringarna och vid minsta osäkerhet rekommenderar vi att man tar kontakt med oss eller med en hudläkare eller annan läkare som har vana av att diagnosticera hudförändringar!
